Jag är tokigt ödmjuk och tacksam för 2013, så många upplevelser och så mycket roligheter. Jag bjuder er på året i bilder, en sammanfattning i latmansversion.
Jag började året med att köra timmar av trainer och besöka dödens källare hos Victor. Jag svettades liter i början av året men det skulle ge både resultat och utdelning senare.
Jag flyttade till ny lägenhet med underbart ljus men med sämre tvätta cykeln-möjligheter. 
Jag övade på att byta däck på tid, maxpulsade och cyklade tokigt mycket stig. Jag slog också ormrekord under året och har tyvärr inte botat min ormfobi än. 
Jag körde tävlingspremiär i Kvänum en varm första maj. Supernervös men med bästa hjälpen och hejarklacken. Veckorna efter körde jag träningstävling i Eksjö och slutligen Billingeracet som var vårens stora mål. 
Jag deltog i underbara MR GRANDE och cyklade gemensamt med väldigt många till Vista Kulle för en kaffipaus. 
Efter Billingeracet dök jag stenhårt ner i prestationsångesten. För att komma tillbaka övade jag mig i att köra kravlöst och satsade på early birds. Jag cykelpendlade och klämde in fina morgonstunder innan jobbet. 
Jag fick till en början låna världens bästa mr Flash och vi dejtade hejvilt innan sommarlovet. Han är fortfarande en kärlekshistoria utan dess like och han blev min i slutet av sommaren. Fortfarande är han ett av dom mest livsavgörande köp jag har gjort!
Mr Flash fick följa med på semester i Mellbystrand där vi susade fram på magkittlande stigar.
Jag kom hem och körde Rapha Women 100 nästa dag. Vi var ett gäng starka tjejer som cyklade 100 km en varm söndag i juli.
Vi gjorde en oförglömlig early bird summer edition och stötte på en rickshaw mitt ute i skogen. Fortfarande är det här de bilder som jag ler mest åt i 2013s arkiv. 
Jag och Patrick gjorde en photoshoot vid Åsasjön, han ville prova en blixt och jag ville cykla. Två flugor i en smäll och en väldigt fin kväll. 
Vi åkte till Chamonix för att bestiga ett högt berg. Bergsbestigning blev det inte så mycket av men kvalitetstid i andra former i massor. Jag blev kär i en stad och längtar tillbaka ungefär 3 gånger i veckan.
Vi cyklade flera Protour ihop med fina lagkamrater i La lepre stanca. Jag är fortfarande väldigt tacksam för alla ryggar som hjälpte mig att ta hem totalsegern i damklassen. 
Sälen och cykelvasan betades också av i samma veva. En tuff vecka då jag minns att jag var rätt sliten efteråt. 
Tillsammans i ett starkt tjejlag körde vi Gentlehens race. Tävlingsledningen hade lyckats pricka in augustis bästa dag. Vi cyklade 18 mil den dagen och det står fortfarande kvar som längdrekord i min bok. 
Vi körde Hammarrundan och som enda deltagande tjej i långa klassen fick jag blombukett som matchade den La lepre stanca-rosa tröjan. 
Jag körde Tjusttrampet på fina mr Flash. Det var mysigt att tävla på hemmaplan med familj och vänner som publik. 
La gara, La lepre stancas egna klubbmästerskap kördes i september. Det var snorkallt och regnigt men trevligt, gemytligt och roligt. 10 spurter klarades av med avslutning i Norra Klevaliden. Så trött men så stolt över att klara av den backen. Jag vann damklassen och firade genom att dricka direkt ur bucklan halva kvällen.
Vi spanade in Vista mountain och fick inspirationsdos så det räcker långt in på 2014. 
Wåffelcross-säsongen drog i gång och jag startade i alla 5 deltävlingarna. Skojigt arrangemang där alla kan delta. I år var det lerfest utan dess like och jag fick rådet att ta lägre steg lite oftare. 
Slutligen har jag skaffat världens bästa vinterhoj och kört distans i mängder. Jag har haft dubbdäckspremiär, cyklat med seniorsektionen och i ruggigt väder med mycket skratt. 
2014 då? Året då jag ska cykla både runt Vättern och Paris-Roubaix på samma vecka… Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till men ”ingenting är omöjligt” och med en nödsnickers (okej kanske flera) och ett jävlar anamma så ska det gå! Jag ska se till att 2014 blir ännu roligare och fyllt med lika mycket upplevelser som 2013.
